Syster och jag

image

Tänka sig att syster skulle bli en fin vän.
Som barn var vi mest i slagsmål eller munhöggs. ”Syskonkärlek” med kraft,  så att säga.

Pappa, han var den som särade på oss bokstavligen. Mamma, hon var den mer medlande parten – mellan sucken och kommentarer som: ”Jag blir galen!” Och gärna med en chilensk brytning.

”Hon retas och ni ser ingenting!?”, grät jag ut i frustration och kände mig enormt missförstådd.

Jag var ingen ängel själv. När jag fick möjligheten gav jag alltid syster ett tjuvnyp. Blev hon tokig och började veva var det vara positivt. Mission accomplished.

I dag försöker vi stötta varandra så mycket det går. Syster har en enorm styrka och nära till handling, medan jag stöttar familjen bäst genom att tänka, planera och se vad som kan göras. Vi behövs båda två. Nu mer än någonsin.

Advertisements

One thought on “Syster och jag

  1. Inte så ofta jag kommenterar här så jag gör det nu, vilket dock innefattar de många sidor bakåt i tid jag läst och känt utav. En stor historia vilken väcker mycket tankar, känslor och ödmjukhet inför livet. Vi som läst har kommit din familj närmare och känner medkänsla och sympati.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s