Sanning och konsekvens

Tungan var svullen efter att ha blivit stungen av sanningen.

Jag hann snava på första stavelsen och andra och tredje innan jag fann lögnen vara balsamet för min trängda verklighet.

Och där satt far; besviken över lögnen och arg över sanningen.

– Vad du än tror förlåter jag dig och du kommer vet vad du ska göra för att rätta till det. Men du är fostrad bättre än att behöva bli desperat nog att ljuga. Lågt, Micke. Riktigt lågt.

– Skulle du bli mindre arg om jag berättade hur det var då!?

– Nej, men jag skulle hjälpa dig att ställa det hela till rätta. Nu förtjänar du ingen hjälp alls.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s